Föreningen tog i måndags chansen när grannar och andra berörda fick möjlighet att lämna in sina yttranden avseende ett bygglov för utemiljön uppe vid Ekedalsskolan.
Föreningens yttrande var inte negativt till de föreslagna lösningarna utan mer en uppmaning till kommunen att även ta fram ett förslag som hanterar helhetsmiljön med skolgård, skogen idrottsanläggningarna och kontakten med Höjdhagen på ett genomtänkt sätt.
Återstår att se om någon på kommunen har något intresse av våra synpunkter den här gången…
Yttrande gällande ansökan om bygglov Östra Ekedal 1:153, Dnr BYGG.2020.2354
Genom våra medlemmar har vi i Höjdhagens Villaägareförening nyligen fått kännedom om möjligheten om att lämna synpunkter på en ny ansökan om bygglov (för lekutrustning förrådsbyggnad samt parkeringsplatser och marklov) vid Ekedalsskolan. Föreningen har tidigare tagit fram ett idéförslag för just utemiljön mellan vårt bostadsområde Höjdhagen och Ekedalsskolans skolområde.
Vi i Höjdhagens Villaägareförening har med intresse följt det pågående arbetet med att renovera skolan. Vi har kontaktat projektgrupper och styrgrupper för att få möjlighet att lämna våra synpunkter. Våra fokusområden handlar om trafik, miljö- och kulturvärden men också skolgårdens och skolskogens utformning – särskilt då de delar som ansluter mot Höjdhagen.
Föreningens synpunkter
– Vi önskar att någon med ansvar och intresse för helheten med skolans utemiljö tittar närmare på vårt idéförslag.
– Vi ser också att den föreliggande ansökan inte innehåller några nya förslag för stora delar av den aktuella fastigheten. Det är också de delar som vi i vårt förslag kommer med idéer och förslag för.
– Värmdö kommun har nyligen också slutit ett nyttjanderättsavtal för fotbollsplanen och har nu alltså ett gyllene tillfälle att ta ett så kallat helhetsgrepp kring
Bifogat finner ni därför Höjdhagens Villaägareförenings idéförslag för området mellan bostadsområdet Höjdhagen och Ekedalsskolan.
Förslagets kärnpunkter
En ny informations- och entréplats i anslutning till skolans infart som kan innehålla:
Ekedalsskolans historia och verksamhet
Bostadsområdet Höjdhagens arkitektur- och kulturhistoria
Skålgropar och andra fornlämningar i närområdet
Tennisklubben, Ekedalsspåret med uterummet och nya fotbollsplanen
Karta över Hälsans stig
En tydligare koppling till Ekedalsspåret
En ny cykelparkering vid fotbollsplanen
Ta bort olämpligt placerade parkeringsplatser
Ta chansen och ta ett helhetsgrepp över skolgård, skolskog och alla de olika idrottsanläggningar som finns och som kunde nyttjas bättre
Funderar du på att elda trädgårdsavfall på tomten i år? Föreningen passar på att delge Värmdö kommuns regler om eldning. Det är bara tillåtet att elda trädgårdsavfall under tre veckor på våren och tre veckor på hösten om du bor inom planlagt område – till exempel Höjdhagen.
Eldningsveckor är det v16-17-18 på våren och v41-42-43 på hösten varje år.
Bor du inom ett planlagt område får du elda trädgårdsavfall i form av kvistar och grenar under tre veckor på våren och tre veckor på hösten. Eldningsveckorna är alltid veckorna 16-18 samt 41-43 varje år.
I områden som är planlagda får eldning av torrt trädgårdsavfall i form av kvistar och grenar endast ske under eldningsveckorna 16–18 och 41–43. Reglerna för eldning gäller även vid eldning i tunna/kar eller liknande. Eldningsveckorna har inrättats av miljö- och hälsoskäl och för att räddningstjänsten ska ha bättre kontroll över brandrisken.
Att tänka på vid eldning
Elda endast torra kvistar och grenar.
Du får inte elda löv, gräs och mossa, inte heller fuktiga kvistar.
Prata med grannarna om en lämplig tid för eldning. Då kan känsliga personer hålla sig inne och man kan undvika att få röklukt på tvätt som hänger ute.
Elda aldrig direkt på klipphällar. De spricker och får fula sår som aldrig läks.
Se till att snabbt få fyr på elden, och att den slocknar snabbt när du är färdig.
Elden ska vara släckt när det mörknar.
Ta hänsyn till brandrisken.
Ha släckutrustning till hands och elda bara i mindre omfattning.
Anders Tapper från Initiativet Rädda Ekedalsskogen rapporterade i veckan följande via Facebook-gruppen Rädda Ekedalsskogen:
“Nu tändes äntligen grönt ljus för att göra Ekedalskogen till ett tätortsnära naturreservat. På kommunstyrelsens budgetmöte i går tisdag 18 september beslöts att arbetet med att inrätta naturreservat i Ekedalsskogen ska påbörjas under 2020. Uppdraget till kommunstyrelsen fanns med i Majoritet för Värmdös (M, C, MP, L och KD) budgetförslag för de kommande två åren. Påskyndandet av naturreservatet i Ekedalsskogen har varit ett krav från miljöpartiet inom ramen för majoritetsgruppens politiska samarbete. Även Socialdemokraterna Värmdö uttalade i sin skuggbudget stöd för skydd av skogen. Därmed finns en bred politisk uppbackning när budgeten ska godkännas i fullmäktige under hösten. Nyheten är riktigt glad och bra för alla oss som under många år kämpat för att rädda vår viktiga skog.”
Föreningen välkomnar beskedet om att arbetet ska påbörjas under 2020 och hoppas att det också kommer att bli verklighet!
Årets sista sommarvandring äger rum nu på lördag 31 augusti kl 14 – uppe hos oss i Höjdhagen!
Sommaren är snart slut men det finns fortfarande en av Värmdö kommuns sommarvandringar kvar för den som vill delta. Kultur- och Fritidsenheten står varje år som värd för guidningar i några av kommunens alla olika kulturmiljöer. Vandringen på lördag är dessutom början på ett nytt samarbete mellan Värmdö kommun och Höjdhagens Villaägareförening.
Välkommen på en djupdykning ner i bostadsområdet Höjdhagens historia från byggnadsåren 1938-42 och fram till idag. I norra Gustavsberg ligger Höjdhagen, ett bostadsområde där både stadsplan och de enskilda husen ritades av arkitekten Olof Thunström, även kallad Thun-Olle. Höjdhagen var de första bostäderna för arbetare som byggdes efter att KF, Kooperativa förbundet, övertagit Gustavsbergs porslinsfabrik. Olof Thunström (1896-1962) räknas som en av funktionalismens pionjärer i Sverige. Med sina mjukt svängda gatudragningar och ett sjuttiotal enfamiljshus, som försiktigt passats in i skärgårdsnaturen, hör Höjdhagen till hans mer uppmärksammade gustavsbergsverk. Området har kallats både för ett av de få självklara tilläggen till den svenska bruksarkitekturens tradition och för ett av de viktigaste exemplen på svensk funktionalistisk arkitektur, ”funkis”.
Samlingsplats: Vid anslagstavlan och tennisplanen nära Ekedalsskolan, Höjdhagsvägen Ciceron: Andreas Engberg, Höjdhagens villaägareförening. Tillgänglighet: För gång, rullstol, cykel längs Höjdhagens vägar och stigar. Kommunikationer: Parkeringsplats i Gustavsberg centrum alt hamn, busshållplats Höjdhagen.
Resultatet av svaren på den utskickade enkäten som syftade till att sondera terrängen om intresset av att bilda en samfällighet i vårt område är sammanställt.
Det var 52 fastigheter som lämnat in ett svar på enkäten och dessa fördelade sig enligt följande: – 10 stycken för ett bildande – 39 stycken emot ett bildande – 3 stycken neutrala i frågan om att bilda en samfällighet
I samband med detta så har också arbetsgruppen, utsedd av föreningens årsstämma hösten 2018, fullföljt sitt uppdrag att ta fram information till de boende i Höjdhagen i frågan om bildandet av en samfällighet. Därför vill styrelsen också tacka Per, Lars och Dick för det omfattande och tidskrävande arbete som de har lagt ner i denna fråga.
Villaägareföreningen vill tacka alla som kom på informationsmötet om samfällighet den 8 maj. Vi är glada att så många kom och lyssnade när arbetsgruppen återrapporterade sitt arbete
Det som tyvärr inte framkom tillräckligt tydligt under mötet var att det ännu inte finns några beslut fattade om att bilda en samfällighet. Den otydligheten bidrog sannolikt till den efterföljande diskussionen och de upprörda känslorna. Vi vill med detta brev förtydliga vad som hittills hänt och vad som händer framöver i frågan. Vi vill även uppmana alla boende i Höjdhagen att ta ställning i frågan.
Genom att skicka in en ansökan innan årsskiftet tog vi vara på möjligheten att ansöka utan att betala ersättning till markägaren JM. En ansökan som kan återtas innan den leder till några kostnader.
Villaägareföreningens styrelse ställde sig i december positiva till att ansökan skulle skickas in, av en enskild fastighetsägare, med det uttalade syftet att inte gå miste om möjligheten att ansöka utan ersättning till markägaren.
Ansökan innebär att vi skapat en tidsfrist till hösten 2019 för att prata med alla i området och ta reda på inställningen till att bilda en samfällighet.
Först när Lantmäteriet påbörjar sitt arbete inleds processen. Det kan ske tidigast hösten 2019. Lantmäteriet tar i beaktande hur intresset ser ut bland de boende när de gör en förrättning. Det finns därmed ingen anledning för någon att fortsätta processen om många är emot.
Mötet den 8 maj var ett informationsmöte från den arbetsgrupp som under hösten samlat information i frågan om samfällighet. Arbetsgruppen tillkom efter en motion till föreningens årsstämma. Motionen är också anledningen till att styrelsen arbetar med denna fråga. I styrelsens uppdrag ingår att behandla inkomna motioner och följa de beslut som fattas på stämman.
Vi tyckte också att det var viktigt att alla skulle få komma till tals på mötet den 8 maj. Det tråkiga var att det uppstod osämja mellan grannar vilket vi på alla sätt vill undvika.
Vi tar till oss av den kritik som kom fram och inser att vi borde varit tydligare med att det inte finns några beslut fattade om att bilda en samfällighet.
Vad händer nu?
För att få en bild av inställningen till en samfällighet skickar vi med en enkät där Du får möjlighet att tycka till. Enkäten går till alla boende i Höjdhagen, 79 fastigheter. Ditt svar lägger du i brevlådan på Höjdhagsvägen 19. Sista dag för att lämna in dina svar är den 16 juni 2019. Resultatet redovisaspå www.hojdhagen.se. ( Se bifogad enkät)
På baksidan av detta brev finns en kronologisk beskrivning av hur frågan om samfällighet i Höjdhagen har hanterats. Där finns också länkar du bör läsa om du vill veta mer om vad en samfällighet kan innebära.
Villaägareföreningen bildades. Föreningen blev redan då medveten om möjligheten att bilda en ny samfällighet för grönområden, utan att betala avgift till markägaren JM. Vid årsskiftet 2018/2019 skulle reglerna ändras och en avgift skulle därefter behöva betalas till markägaren, vid en ansökan. Då var 2019 en avlägsen tidpunkt och frågan hamnade inte i fokus för styrelsen.
2018
I januari 2018 väckte ett brev från Lantmäteriet till alla fastighetsägare i Höjdhagen liv i frågan på nytt. Styrelsen gjorde efter det en utredning för att kunna sätta sig in i frågan. Föreningens styrelse beslutade sommaren 2018 att föreningen inte skulle driva frågan vidare. Som förening kan man inte göra någon ansökan, det kan enbart göras av berörda fastighetsägare. Styrelsen ansåg att frågan därför skulle drivas av en eller flera fastighetsägare som vill ha en samfällighet.
Frågan återkom vid föreningens årsstämma i september 2018. Stämman biföll då en motion om att bilda en arbetsgrupp med uppdrag att göra en fördjupad informationsinhämtning om frågan om en eventuell ny samfällighet. En arbetsgrupp bildades och de presenterade sitt arbete med informationsinhämtning för styrelsen i december 2018. Då ställde sig också en majoritet av föreningens styrelse positiva till att en enskild fastighetsägare lämnade in en ansökan innan årsskiftet – i syfte att inte gå miste om möjligheten att ansöka utan att betala ersättning till markägaren. Detta för att vinna tid för att hinna prata med boende i Höjdhagen. Ansökan kan dras tillbaka utan kostnad så länge Lantmäteriet inte börjat arbeta med ärendet, vilket beräknas ske hösten 2019.
2019
Den 8 maj hölls ett informationsmöte där arbetsgruppen rapporterade sitt arbete till föreningens medlemmar och alla boende i Höjdhagen. På mötet blev det tydligt att många fastighetsägare i Höjdhagen inte känner sig informerade och insatta i vad som pågått och pågår. Villaägareföreningens styrelse är inte enig i frågan. Styrelsen beslutade vid sitt möte den 13 maj att skicka ut en enkät till alla boende i Höjdhagen där alla får möjlighet att ge sin syn på frågan. Styrelsen har sammanställt svaren och redogjort för sammanställningen.
Funderar du på att elda trädgårdsavfall på tomten i år? Föreningen passar på att delge Värmdö kommuns regler om eldning. Det är bara tillåtet att elda trädgårdsavfall under tre veckor på våren och tre veckor på hösten om du bor inom planlagt område – till exempel Höjdhagen.
Eldningsveckor är det v16-17-18 på våren och v41-42-43 på hösten varje år.
Bor du inom ett planlagt område får du elda trädgårdsavfall i form av kvistar och grenar under tre veckor på våren och tre veckor på hösten. Eldningsveckorna är alltid veckorna 16-18 samt 41-43 varje år.
I områden som är planlagda får eldning av torrt trädgårdsavfall i form av kvistar och grenar endast ske under eldningsveckorna 16–18 och 41–43. Reglerna för eldning gäller även vid eldning i tunna/kar eller liknande. Eldningsveckorna har inrättats av miljö- och hälsoskäl och för att räddningstjänsten ska ha bättre kontroll över brandrisken.
Att tänka på vid eldning
Elda endast torra kvistar och grenar.
Du får inte elda löv, gräs och mossa, inte heller fuktiga kvistar.
Prata med grannarna om en lämplig tid för eldning. Då kan känsliga personer hålla sig inne och man kan undvika att få röklukt på tvätt som hänger ute.
Elda aldrig direkt på klipphällar. De spricker och får fula sår som aldrig läks.
Se till att snabbt få fyr på elden, och att den slocknar snabbt när du är färdig.
Elden ska vara släckt när det mörknar.
Ta hänsyn till brandrisken.
Ha släckutrustning till hands och elda bara i mindre omfattning.
De senaste åren har Värmdös ekar varit hårt drabbade av en särskild insekts framfart. Det är den Snedsträckade Ekstyltmalen som får ekarna i Värmdö att se vissna ut redan på våren. Malen gynnas av det varma vädret och tät bebyggelse – och förökar sig nu mer än någonsin. Snart är våren här och vi får se hur våra träd kommer att se ut i år.
– Den är inte farlig. Ekarna klarar det, säger naturvårdsintendenten Finn Cederberg. Det varma vädret i maj månad har fått malarna att lämna sina vinterplatser tidigare än vanligt.
– Man kan bli orolig för sin ek. Men det är bara estetiskt det ser konstigt ut. Ekarna klarar det. Förmodligen kommer nya ekblad växa ut under säsongen beroende på hur drabbat trädet är, säger Finn Cederberg som är naturvårdsintendent vid Nacka kommun.
Larverna bor på bladet Snedstreckad Ekstyltmal är en liten insekt som lägger sina ägg i bladen på ekar, oftast i slutet av maj. Den brunfläckade beläggningen – som syns på bladen – är i själva verket en blåsa som fungerar som ett växthus. Får blåsan mycket solljus och värme blir larverna mer produktiva.
Efter en månad är larverna fullvuxna. Då biter de hål i bladet och hissar ner sig från trädet med silkestrådar för att förpuppas på marken.
Värmdö kommun extra utsatt På Värmdö kommun har det i flera år förekommit massiva angrepp på̊ ekar från snedstreckad Ekstyltmal. – Vi har en tillfällig populationsökning av Snedsträckade Ekstyltmal, säger Finn Cederberg.
En förklaring till ökningen är den gynnsamma temperaturen de senaste åren. Varmare vintrar får snedstreckade Ekstyltmal att lättare klara sig. En annan förklaring är exploateringen av bebyggelse. Malarna gillar att övervintra på och i hus.
– Många hör av sig till oss på sensommaren. Då flyger malarna in i husen, säger Finn och fortsätter:
– Men de äter inte kläder. Så det är ingen idé att lägga pengar på Anticimex.
Även i andra kommuner i Stockholms län är problemet utbrett. Nacka, Tyresö och Lidingö är några som drabbats.
Kan man vidta några åtgärder för att minska angreppen på sin ek?
– Det vi hoppas på, och tror kommer ske, är att parasitsteklar lägger ägg i larverna. Då dör de. Och om man själv vill bidra till minskningen kan man hjälpa parasitsteklarna lite. De livnär sig på nektar från flockblommiga växter. Man kan till exempel plantera ut dessa i närheten av sina ekar, säger Finn Cederberg.
Ta kål på flygfän med fänkål Den Snedstreckade Ekstyltmal vaknar och svärmar inför sommaren. Malen, eller snarare dess larver, är en återkommande hyresgäst i Nackaekarna. Till mångas förtret eftersom de färgar löven grå. Men lugn, det finns miljövänliga knep att hålla malen i schack. Den snedstreckade Ekstyltmal (Acrocercops brongniardellus) har vaknat ur vintersömnen och observeras nu inomhus på flera platser i Nacka.
– Även om det kan se otrevligt ut med malar som flyger omkring ställer den inte till med någon verklig skada, varken på ekar eller på textilier, säger Finn Cederberg, naturvårdsintendent vid Nacka kommun.
Den Snedstreckade Ekstyltmal vaknar och svärmar inför sommaren. Malen, eller snarare dess larver, är en återkommande hyresgäst i Nackaekarna. Till mångas förtret eftersom de färgar löven grå. Men lugn, det finns miljövänliga knep att hålla malen i schack. Den snedstreckade Ekstyltmal (Acrocercops brongniardellus) har vaknat ur vintersömnen och observeras nu inomhus på flera platser i Nacka.
– Även om det kan se otrevligt ut med malar som flyger omkring ställer den inte till med någon verklig skada, varken på ekar eller på textilier, säger Finn Cederberg, naturvårdsintendent vid Nacka kommun.
Övervintrar i hus Malen övervintrar gärna på fasader och i hus, det är därför den nu dyker upp inomhus. Malens målsättning är att flyga ut och lägga ägg i ekarnas löv i slutet av maj. När de äter gör larverna små gångar som till slut växer ihop och bildar en stor blåsa på bladets ovansida. Larverna lever inuti blåsan, som täcker en stor del av bladet. Även om detta inte skadar ekarna, färgas löven och trädkronorna grå, vilket många uppfattar som dystert. Malen är mycket utbredd i Nacka.
Blivit fler – Sedan några år har malarna ökat i antal vilket märks på våra ekar. Förra året hörde många av sig och var oroliga. Men snart kommer malarna att minska i antal – tack vare parasitsteklarna, säger Finn Cederberg. Steklarna lägger sina ägg i malarnas larver. Larverna överlever inte angreppet.
Nackastudie om malen Under vintern har en praktikant från Stockholms universitet, Erik Lagerin, fått titta närmare på malarna och om vad som kan göras för att de ska bli färre. Slutsatsen är att vi ska gynna parasitsteklarna. Steklarna äter nämligen nektar från flockblommiga växter. Ett enkelt och miljövänligt sätt att minimera malarna är därför att odla flockblommiga växter som Hundkäx, Strätta och Hårkörvel. – Morötter och fänkål är också smaskigt för steklarna, säger Finn Cederberg.
Om dessa växter planteras i närheten av ekarna gynnas malens värsta fiende som då inte behöver flyga så långa sträckor mellan matställen och värddjur. På så sätt blir själva parasiteringen mer effektiv.
Populationsökning av Snedstreckad Ekstyltmal
Bakgrund
Snedstreckad Ekstyltmal (Acrocercops brongniardellus) är en liten insekt som lägger sina ägg i bladen på ekar. Malen är en s.k. lövminerare, vilket betyder att larverna lever inuti bladet. När de äter så gör larverna små gångar, som till slut växer ihop och bildar en stor blåsa på bladets ovansida. Larverna lever inuti blåsan, som täcker en stor del av bladet.
Lövminerande insekter har ett levnadssätt som ger många fördelar i naturen. Blåsan fungerar som ett växthus – om den får tillräckligt med solljus håller den värmen på insidan, vilket gör larverna mer produktiva. Blåsan kan också skydda larverna från sjukdomar och UV-strålning. Bladmassan som larverna äter i blåsan är ofta väldigt näringsrik, vilket gör att larverna inte behöver äta lika mycket som andra växtätande insekter. Detta minskar skadan på själva bladet, vilket gör att larverna inte brukar utsättas för kemiska försvarsmekanismer som växterna har.
Snedstreckad Ekstyltmal lägger sina ägg i slutet av maj. Larverna är fullvuxna sent i juni/tidigt i juli. Vid denna tidpunkt biter de hål i bladet, hissar ner sig från trädet med silkestrådar och förpuppas på marken. I vissa fall kan larverna förpuppas inuti blåsan, eller på bladets undersida. De vuxna malarna lämnar sina puppor sent i juli, och flyger under sensommaren. De övervintrar tidigt i september, ofta inomhus men även i barkspringor. Malarna flyger igen i april-maj, och lägger sedan nya ägg.
Angrepp och spridning
I Nacka kommun har det förekommit massiva angrepp på ekar från Snedstreckad Ekstyltmal. Bladen blir brunfläckiga av larvernas verksamhet, och på somrarna har nästan alla ekar i Nacka påtagligt bruna, torra trädkronor. Det här problemet har observerats årligen sedan ca 2013.
Malen har förekommit i stora antal även utanför Nacka. På Värmdö har stora angrepp observerats de senaste två åren, framför allt i Gustavsberg, men det kan även ha förekommit tidigare år. I Tyresö har många ekar blivit påtagligt angripna de senaste 3-4 åren, och på Lidingö har det observerats massiva angrepp först i år, 2017. I de södra delarna av Stockholm stad har ekar blivit angripna de senaste två åren. De flesta angreppen har skett utanför innerstaden.
Ekarna som har blivit minst angripna växer ofta i miljöer med mycket natur och låg bebyggelse. I Nackareservatet har ekarna klarat sig ganska bra. De blev utsatta för malen år 2012 och 2013, men sedan dess har inga större angrepp observerats i reservatet. Ekarna i Nyckelviken, Alby naturreservat, på Djurgården samt längre österut i Värmdö kommun verkar också ha klarat sig bra.
Påverkan
Trots att angripna ekar ser ut att må dåligt, så verkar inte träden ta någon egentlig skada av Snedstreckad Ekstyltmal. Även om bladen blir missfärgade så finns det gröna ytor kvar, som troligtvis räcker för att ekarna ska kunna bedriva fotosyntes. Dessutom faller inte bladen av efter angreppen, vilket tyder på att ekarna fortfarande kan använda dem. Ibland kan ekar växa ut nya skott med blad för att kompensera för skador från insekter, men detta har inte observerats i samband med malen.
Ekar som har blivit angripna av skadedjur kan använda olika försvarsmekanismer. Ibland producerar bladen mycket tannin, ett ämne som gör växtmassan mer svårsmält för insekter. Detta kan leda till att insekterna får i sig mindre näring och att populationen minskar. På så sätt kan ekarna ibland själva reglera populationer av växtätande insekter. Om större ytor på bladen blir angripna under ett år jämfört med året innan så kan det vara ett tecken på att eken har aktiverat denna försvarsmetod. Insekten behöver nämligen äta extra mycket för att få i sig näring. Detta har dock inte uppmärksammats på ekar som har blivit angripna av Snedstreckad Ekstyltmal, vilket tyder på att skadorna från malen inte är så märkvärdiga.
Slutligen verkar pollenproduktionen hos ekar i Stockholm inte skilja sig så mycket mellan de senaste åren. Detta innebär antagligen att träden håller sig friska.
Orsaker till populationsökning
Det är troligt att populationen av Snedstreckad Ekstyltmal har ökat pga. varmare vintrar. Enligt SMHI:s mätningar har lufttemperaturen i Stockholmsregionen varit några grader varmare under vintermånaderna de senaste 4 åren, jämfört med tidigare år. Varmare vintrar kan göra att malen lättare klarar övervintringen. Således är det fler malar som överlever och förökar sig varje år.
Det verkar vara svårare för malen att etablera sig i miljöer som inte har påverkats mycket av människor, t.ex. naturreservat. Detta kan delvis bero på att det finns färre hus i sådana miljöer, vilket ger malen sämre övervintringsmöjligheter. Dessutom gynnas många av malens naturliga fiender av dessa miljöer. Nackareservatet har t.ex. gott om rovdjur som äter flygande insekter, bl.a. fladdermöss, trollsländor och fåglar.
Det är också troligt att malens värsta fiender, parasitsteklarna, förekommer i större antal utanför bebyggda områden. Dessa steklar lägger sina ägg inuti Ekstyltmalens larver, som är lätta byten då de inte förflyttar sig utanför blåsan på lövet. Andra lövminerande insekter är också utsatta för detta, ofta i så hög grad att parasitsteklarna reglerar dessa populationer naturligt. Steklarna behöver rik tillgång till nektar, vilket är lättare att hitta i naturliga miljöer. Studier har visat att parasitsteklar generellt har det svårt att etablera sig i miljöer som har förändrats mycket av människor. Detta kan förklara varför populationen av Ekstyltmal har ökat obehindrat i bebyggda områden.
Framtiden
Det är mycket troligt att populationen av Snedstreckad Ekstyltmal kommer att minska med tiden, av naturliga skäl. Insekter kan ha massiva populationscykler, med väldigt stora bestånd vissa år och betydligt mindre andra år. Gällande Ekstyltmal kan man dra en parallell till Finland, där malen var livskraftig år 2000. Däremot var den rödlistad i Finland år 2010, och fanns i stort sett bara på Åland. I år, 2017, förekommer den tydligen överallt där det finns ekar i Finland. Alltså har den finska populationen fluktuerat över åren, och det är möjligt att något liknande sker här.
En riktigt kall vinter skulle kunna slå ut många Ekstyltmal, men det är också sannolikt att det kommer bli fler parasitsteklar, som sedan kan reglera populationen. Då steklarna är beroende av sina värddjur, så kan de inte etablera sig ordentligt i ett område förrän malarna har gjort det. Nu finns det däremot många malar, och således bra möjligheter för steklarna att lägga sina ägg. Därför skulle man kunna vänta sig att se fler steklar och färre malar i framtiden.
Åtgärder
Om man själv vill bidra till att minska populationen ekstyltmalar så kan man hjälpa parasitsteklarna på traven lite. Det är framför allt Bracksteklar och Brokparasitsteklar som ger sig på ekstyltmalen, och de livnär sig mycket på nektar från flockblommiga växter. Man kan plantera ut dessa i närheten av sina ekar. Detta gör att steklarna inte behöver flyga långa sträckor mellan sina matställen och sina värddjur, och således blir själva parasiteringen mer effektiv. Några exempel på lämpliga växter är Hundkäx, Strätta och Hårkörvel. Man kan även odla morötter eller fänkål i sin trädgård.
Utöver detta gynnas malens fiender framför allt av mer naturliga miljöer. Om man ser till att naturen i bebyggda områden länkas samman med naturområdena utanför, så ökar den biologiska mångfalden. Det kommer då förekomma fler arter som lever på malen, eller som konkurrerar med den. Man kan t.ex. spara blommor och högt gräs i utkanten av sin trädgård, undvika att använda bekämpningsmedel utomhus, samt se till att det finns buskar, blommor och annan vegetation runt omkring sina hus.
Under hösten 2018 har Värmdö kommun genomfört en kulturmiljöinventering av utvalda delar av riksintresseområdet i centrala Gustavsberg där Höjdhagen ingår.
“Gustavsbergs riksintresse utgör med sina tydliga årsringar en unik miljö genom att varje bebyggelseområde är tydligt läsbart från respektive byggnadsepok. Det är få orter i Sverige som är så konsekvent planerade och genomförda under 1930, -40 och -50-talet. Gustavsbergs fabriker och dess historia med Sveriges mest namnkunniga formgivare är värdefullt ur ett nationellt perspektiv.”
För oss i Höjdhagen är det givetvis värdefullt med en uppdaterad dokumentation som förklarar och förtydligar vad som är speciellt och värdefullt med vårt område. Den nya inventeringen behandlar Höjdhagen som helhet i början av avsnittet 4.9 och på sidorna 226 -304 presenteras varje enskilt hus i området med bild och text.
Östra Ekedal 1:139 – GRÖN KLASS – Högt kulturhistoriskt värde Motivering Karaktäristisk och välbevarad byggnad från byggnadstiden, tidstypisk i sin enkla utformning genom material och färgsättning. Tillhörande tomt med träd och eventuella stenhällar bidrar till karaktären och det kulturhistoriska värdet och berättar bland annat om byggnadens medvetna placering i förhållande till befintligt landskap. Avsaknaden av omgärdande staket och häckar ger en öppen karaktär på området som del av den befintliga kuperade skärgårdsnaturen.
Karaktär och bevarandevärda detaljer: -Volym, skala och svag takvinkel -Stående locklistpanel -Fönster, dörrar och skärmtak ursprungliga för byggnaden -Färgsättningen med faluröd fasad med vitmålade fönster och takbrädor, grönmålade källarfönster -Spaljé vid uteplats där ursprunglig förkommer -Tomt utan omgärdande staket eller häck -Äldre träd och buskar
Inom riksintresseområdet har Värmdö kommun låtit genomföra en inventering av den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen. Bebyggelsens kulturhistoriska värde graderas i tre klasser; mycket högt värde, högt värde och visst kulturhistoriskt värde som representeras av färgerna blått, grönt och gult.
Föreningen har nyligen blivit kontaktade av företaget JM som äger mycket av marken som omger Höjdhagen, marken där vägarna i området går och våra gemensamma grönytor. I princip all den mark som när området byggdes tillhörde Gustavsbergs Porslinsfabrik och kunde användas fritt av de boende.
JM har via mail ställt frågan till föreningen om vi har möjlighet att vara ansvariga för besiktning och underhåll av lekplats och lekredskap på “lilla lekplatsen” i korsningen Tvärvägen // Gamla vägen (nära Tjärnstigen). Men med föreningens begränsade ekonomi har styrelsen bedömt att det ansvaret inte är möjligt att åta sig.
Eftersom det då saknas en ansvarig part har JM nu bett föreningen att ta bort de lekredskap som finns på platsen. Med det här meddelandet vill vi nu uppmana er, medlemmar och icke medlemmar i föreningen, som ställt dit saker att ta hem dem igen. Annars finns risk att de försvinner genom JMs försorg.
