Vid årsskiftet stod det klart att vi fastighetsägare i Höjdhagen utnyttjar vår lagliga gratisrätt till grönområdena i området. Huvudargumenten för att bilda samfällighetsförening är att gemensamt kunna ta hand om våra vackra omgivningar samt att skydda områdets natur- och kulturvärden mot framtida exploatering.
Med stöd i föreningens stadgar och utifrån fakta och argument som presenterats under resans gång är en majoritet av styrelsen för Höjdhagens Villaägareförening positiva till en ny samfällighet. Som juridisk person kan föreningen inte vara en part i processen. Det kan endast fastighetsägare i Höjdhagen.
Lantmäteriförrättningen startar under senare delen av 2019. Även Värmdö kommun har ansökt om lantmäteriförrättning för att skydda Höjdhagens natur och kultur, och ett samarbete har inletts oss emellan.
Välkommen på informationsmöte onsdag 8 maj kl 19! Plats: Fotbollsplanen i Höjdhagen Föreningen presenterar vår egen process (som också går att ta del av under Bakgrund här nedanför. Arbetsgruppen tillsatt av föreningens årsmöte 2018 återrapporterar till medlemmarna om sitt arbete. Gott om tid för frågor och diskussion om var vi står och vad som händer framöver. Föreningens medlemmar, alla boende i Höjdhagen och alla andra intresserade är hjärtligt välkomna!
Avdelningen för kulturhistoria och kul historia förmedlar här lite kurisoa från Mats Björkman och föreningen Gustavsbergs vänner.
Det var många som hade väntat både länge och väl när bygget av de nya arbetarbostäderna i Höjdhagen väl kom igång i slutet av 1930-talet efter det att KF tagit över fabriken och arkitekten Thun-Olle gjort såväl stadsplanen som ritningarna för husen.
Men det är tydligt att planerna på nya bostäder i Höjdhagen fanns redan på Odelbergs tid. Till exempel i texten till Höjdhagsvisan. Framförd på SSU-klubbens nyårsrevy ABC-boken nyåret 1935-36, och som Mats Björkmans pappa skrivit texten till.
En röd liten stuga (Höjdhagsvisan)
Ur Gustavsbergs SDUK:s nyårsrevy ”ABC-boken” 1935-36 text och musik: Axman
Egen härd guld är värd, så man förkunnat oss,
undra på att man då äntligt förunnat oss
den möjligheten att skapa en egen härd,
uti vår stormfyllda värld.
Refr: En röd liten stuga med knutar så vita i Höjdhagens blommande fägring. Den tanken kan duga, därpå kan du lita, fast den blott ännu är en hägring. Men kanske i fjärran det skymtar en grön oas med rinnande vatten, elektricitet och gas. En röd liten stuga med knutar så vita för alla, för dej och för mej.
En och var säkert har någon att hålla kär därför kan kanske man ej missmod vålla här, om man som ”röd-liten-stug-fantast-optimist” döljer en stor pessimist.
Funderar du på att elda trädgårdsavfall på tomten i år? Föreningen passar på att delge Värmdö kommuns regler om eldning. Det är bara tillåtet att elda trädgårdsavfall under tre veckor på våren och tre veckor på hösten om du bor inom planlagt område – till exempel Höjdhagen.
Eldningsveckor är det v16-17-18 på våren och v41-42-43 på hösten varje år.
Bor du inom ett planlagt område får du elda trädgårdsavfall i form av kvistar och grenar under tre veckor på våren och tre veckor på hösten. Eldningsveckorna är alltid veckorna 16-18 samt 41-43 varje år.
I områden som är planlagda får eldning av torrt trädgårdsavfall i form av kvistar och grenar endast ske under eldningsveckorna 16–18 och 41–43. Reglerna för eldning gäller även vid eldning i tunna/kar eller liknande. Eldningsveckorna har inrättats av miljö- och hälsoskäl och för att räddningstjänsten ska ha bättre kontroll över brandrisken.
Att tänka på vid eldning
Elda endast torra kvistar och grenar.
Du får inte elda löv, gräs och mossa, inte heller fuktiga kvistar.
Prata med grannarna om en lämplig tid för eldning. Då kan känsliga personer hålla sig inne och man kan undvika att få röklukt på tvätt som hänger ute.
Elda aldrig direkt på klipphällar. De spricker och får fula sår som aldrig läks.
Se till att snabbt få fyr på elden, och att den slocknar snabbt när du är färdig.
Elden ska vara släckt när det mörknar.
Ta hänsyn till brandrisken.
Ha släckutrustning till hands och elda bara i mindre omfattning.
De senaste åren har Värmdös ekar varit hårt drabbade av en särskild insekts framfart. Det är den Snedsträckade Ekstyltmalen som får ekarna i Värmdö att se vissna ut redan på våren. Malen gynnas av det varma vädret och tät bebyggelse – och förökar sig nu mer än någonsin. Snart är våren här och vi får se hur våra träd kommer att se ut i år.
– Den är inte farlig. Ekarna klarar det, säger naturvårdsintendenten Finn Cederberg. Det varma vädret i maj månad har fått malarna att lämna sina vinterplatser tidigare än vanligt.
– Man kan bli orolig för sin ek. Men det är bara estetiskt det ser konstigt ut. Ekarna klarar det. Förmodligen kommer nya ekblad växa ut under säsongen beroende på hur drabbat trädet är, säger Finn Cederberg som är naturvårdsintendent vid Nacka kommun.
Larverna bor på bladet Snedstreckad Ekstyltmal är en liten insekt som lägger sina ägg i bladen på ekar, oftast i slutet av maj. Den brunfläckade beläggningen – som syns på bladen – är i själva verket en blåsa som fungerar som ett växthus. Får blåsan mycket solljus och värme blir larverna mer produktiva.
Efter en månad är larverna fullvuxna. Då biter de hål i bladet och hissar ner sig från trädet med silkestrådar för att förpuppas på marken.
Värmdö kommun extra utsatt På Värmdö kommun har det i flera år förekommit massiva angrepp på̊ ekar från snedstreckad Ekstyltmal. – Vi har en tillfällig populationsökning av Snedsträckade Ekstyltmal, säger Finn Cederberg.
En förklaring till ökningen är den gynnsamma temperaturen de senaste åren. Varmare vintrar får snedstreckade Ekstyltmal att lättare klara sig. En annan förklaring är exploateringen av bebyggelse. Malarna gillar att övervintra på och i hus.
– Många hör av sig till oss på sensommaren. Då flyger malarna in i husen, säger Finn och fortsätter:
– Men de äter inte kläder. Så det är ingen idé att lägga pengar på Anticimex.
Även i andra kommuner i Stockholms län är problemet utbrett. Nacka, Tyresö och Lidingö är några som drabbats.
Kan man vidta några åtgärder för att minska angreppen på sin ek?
– Det vi hoppas på, och tror kommer ske, är att parasitsteklar lägger ägg i larverna. Då dör de. Och om man själv vill bidra till minskningen kan man hjälpa parasitsteklarna lite. De livnär sig på nektar från flockblommiga växter. Man kan till exempel plantera ut dessa i närheten av sina ekar, säger Finn Cederberg.
Ta kål på flygfän med fänkål Den Snedstreckade Ekstyltmal vaknar och svärmar inför sommaren. Malen, eller snarare dess larver, är en återkommande hyresgäst i Nackaekarna. Till mångas förtret eftersom de färgar löven grå. Men lugn, det finns miljövänliga knep att hålla malen i schack. Den snedstreckade Ekstyltmal (Acrocercops brongniardellus) har vaknat ur vintersömnen och observeras nu inomhus på flera platser i Nacka.
– Även om det kan se otrevligt ut med malar som flyger omkring ställer den inte till med någon verklig skada, varken på ekar eller på textilier, säger Finn Cederberg, naturvårdsintendent vid Nacka kommun.
Den Snedstreckade Ekstyltmal vaknar och svärmar inför sommaren. Malen, eller snarare dess larver, är en återkommande hyresgäst i Nackaekarna. Till mångas förtret eftersom de färgar löven grå. Men lugn, det finns miljövänliga knep att hålla malen i schack. Den snedstreckade Ekstyltmal (Acrocercops brongniardellus) har vaknat ur vintersömnen och observeras nu inomhus på flera platser i Nacka.
– Även om det kan se otrevligt ut med malar som flyger omkring ställer den inte till med någon verklig skada, varken på ekar eller på textilier, säger Finn Cederberg, naturvårdsintendent vid Nacka kommun.
Övervintrar i hus Malen övervintrar gärna på fasader och i hus, det är därför den nu dyker upp inomhus. Malens målsättning är att flyga ut och lägga ägg i ekarnas löv i slutet av maj. När de äter gör larverna små gångar som till slut växer ihop och bildar en stor blåsa på bladets ovansida. Larverna lever inuti blåsan, som täcker en stor del av bladet. Även om detta inte skadar ekarna, färgas löven och trädkronorna grå, vilket många uppfattar som dystert. Malen är mycket utbredd i Nacka.
Blivit fler – Sedan några år har malarna ökat i antal vilket märks på våra ekar. Förra året hörde många av sig och var oroliga. Men snart kommer malarna att minska i antal – tack vare parasitsteklarna, säger Finn Cederberg. Steklarna lägger sina ägg i malarnas larver. Larverna överlever inte angreppet.
Nackastudie om malen Under vintern har en praktikant från Stockholms universitet, Erik Lagerin, fått titta närmare på malarna och om vad som kan göras för att de ska bli färre. Slutsatsen är att vi ska gynna parasitsteklarna. Steklarna äter nämligen nektar från flockblommiga växter. Ett enkelt och miljövänligt sätt att minimera malarna är därför att odla flockblommiga växter som Hundkäx, Strätta och Hårkörvel. – Morötter och fänkål är också smaskigt för steklarna, säger Finn Cederberg.
Om dessa växter planteras i närheten av ekarna gynnas malens värsta fiende som då inte behöver flyga så långa sträckor mellan matställen och värddjur. På så sätt blir själva parasiteringen mer effektiv.
Populationsökning av Snedstreckad Ekstyltmal
Bakgrund
Snedstreckad Ekstyltmal (Acrocercops brongniardellus) är en liten insekt som lägger sina ägg i bladen på ekar. Malen är en s.k. lövminerare, vilket betyder att larverna lever inuti bladet. När de äter så gör larverna små gångar, som till slut växer ihop och bildar en stor blåsa på bladets ovansida. Larverna lever inuti blåsan, som täcker en stor del av bladet.
Lövminerande insekter har ett levnadssätt som ger många fördelar i naturen. Blåsan fungerar som ett växthus – om den får tillräckligt med solljus håller den värmen på insidan, vilket gör larverna mer produktiva. Blåsan kan också skydda larverna från sjukdomar och UV-strålning. Bladmassan som larverna äter i blåsan är ofta väldigt näringsrik, vilket gör att larverna inte behöver äta lika mycket som andra växtätande insekter. Detta minskar skadan på själva bladet, vilket gör att larverna inte brukar utsättas för kemiska försvarsmekanismer som växterna har.
Snedstreckad Ekstyltmal lägger sina ägg i slutet av maj. Larverna är fullvuxna sent i juni/tidigt i juli. Vid denna tidpunkt biter de hål i bladet, hissar ner sig från trädet med silkestrådar och förpuppas på marken. I vissa fall kan larverna förpuppas inuti blåsan, eller på bladets undersida. De vuxna malarna lämnar sina puppor sent i juli, och flyger under sensommaren. De övervintrar tidigt i september, ofta inomhus men även i barkspringor. Malarna flyger igen i april-maj, och lägger sedan nya ägg.
Angrepp och spridning
I Nacka kommun har det förekommit massiva angrepp på ekar från Snedstreckad Ekstyltmal. Bladen blir brunfläckiga av larvernas verksamhet, och på somrarna har nästan alla ekar i Nacka påtagligt bruna, torra trädkronor. Det här problemet har observerats årligen sedan ca 2013.
Malen har förekommit i stora antal även utanför Nacka. På Värmdö har stora angrepp observerats de senaste två åren, framför allt i Gustavsberg, men det kan även ha förekommit tidigare år. I Tyresö har många ekar blivit påtagligt angripna de senaste 3-4 åren, och på Lidingö har det observerats massiva angrepp först i år, 2017. I de södra delarna av Stockholm stad har ekar blivit angripna de senaste två åren. De flesta angreppen har skett utanför innerstaden.
Ekarna som har blivit minst angripna växer ofta i miljöer med mycket natur och låg bebyggelse. I Nackareservatet har ekarna klarat sig ganska bra. De blev utsatta för malen år 2012 och 2013, men sedan dess har inga större angrepp observerats i reservatet. Ekarna i Nyckelviken, Alby naturreservat, på Djurgården samt längre österut i Värmdö kommun verkar också ha klarat sig bra.
Påverkan
Trots att angripna ekar ser ut att må dåligt, så verkar inte träden ta någon egentlig skada av Snedstreckad Ekstyltmal. Även om bladen blir missfärgade så finns det gröna ytor kvar, som troligtvis räcker för att ekarna ska kunna bedriva fotosyntes. Dessutom faller inte bladen av efter angreppen, vilket tyder på att ekarna fortfarande kan använda dem. Ibland kan ekar växa ut nya skott med blad för att kompensera för skador från insekter, men detta har inte observerats i samband med malen.
Ekar som har blivit angripna av skadedjur kan använda olika försvarsmekanismer. Ibland producerar bladen mycket tannin, ett ämne som gör växtmassan mer svårsmält för insekter. Detta kan leda till att insekterna får i sig mindre näring och att populationen minskar. På så sätt kan ekarna ibland själva reglera populationer av växtätande insekter. Om större ytor på bladen blir angripna under ett år jämfört med året innan så kan det vara ett tecken på att eken har aktiverat denna försvarsmetod. Insekten behöver nämligen äta extra mycket för att få i sig näring. Detta har dock inte uppmärksammats på ekar som har blivit angripna av Snedstreckad Ekstyltmal, vilket tyder på att skadorna från malen inte är så märkvärdiga.
Slutligen verkar pollenproduktionen hos ekar i Stockholm inte skilja sig så mycket mellan de senaste åren. Detta innebär antagligen att träden håller sig friska.
Orsaker till populationsökning
Det är troligt att populationen av Snedstreckad Ekstyltmal har ökat pga. varmare vintrar. Enligt SMHI:s mätningar har lufttemperaturen i Stockholmsregionen varit några grader varmare under vintermånaderna de senaste 4 åren, jämfört med tidigare år. Varmare vintrar kan göra att malen lättare klarar övervintringen. Således är det fler malar som överlever och förökar sig varje år.
Det verkar vara svårare för malen att etablera sig i miljöer som inte har påverkats mycket av människor, t.ex. naturreservat. Detta kan delvis bero på att det finns färre hus i sådana miljöer, vilket ger malen sämre övervintringsmöjligheter. Dessutom gynnas många av malens naturliga fiender av dessa miljöer. Nackareservatet har t.ex. gott om rovdjur som äter flygande insekter, bl.a. fladdermöss, trollsländor och fåglar.
Det är också troligt att malens värsta fiender, parasitsteklarna, förekommer i större antal utanför bebyggda områden. Dessa steklar lägger sina ägg inuti Ekstyltmalens larver, som är lätta byten då de inte förflyttar sig utanför blåsan på lövet. Andra lövminerande insekter är också utsatta för detta, ofta i så hög grad att parasitsteklarna reglerar dessa populationer naturligt. Steklarna behöver rik tillgång till nektar, vilket är lättare att hitta i naturliga miljöer. Studier har visat att parasitsteklar generellt har det svårt att etablera sig i miljöer som har förändrats mycket av människor. Detta kan förklara varför populationen av Ekstyltmal har ökat obehindrat i bebyggda områden.
Framtiden
Det är mycket troligt att populationen av Snedstreckad Ekstyltmal kommer att minska med tiden, av naturliga skäl. Insekter kan ha massiva populationscykler, med väldigt stora bestånd vissa år och betydligt mindre andra år. Gällande Ekstyltmal kan man dra en parallell till Finland, där malen var livskraftig år 2000. Däremot var den rödlistad i Finland år 2010, och fanns i stort sett bara på Åland. I år, 2017, förekommer den tydligen överallt där det finns ekar i Finland. Alltså har den finska populationen fluktuerat över åren, och det är möjligt att något liknande sker här.
En riktigt kall vinter skulle kunna slå ut många Ekstyltmal, men det är också sannolikt att det kommer bli fler parasitsteklar, som sedan kan reglera populationen. Då steklarna är beroende av sina värddjur, så kan de inte etablera sig ordentligt i ett område förrän malarna har gjort det. Nu finns det däremot många malar, och således bra möjligheter för steklarna att lägga sina ägg. Därför skulle man kunna vänta sig att se fler steklar och färre malar i framtiden.
Åtgärder
Om man själv vill bidra till att minska populationen ekstyltmalar så kan man hjälpa parasitsteklarna på traven lite. Det är framför allt Bracksteklar och Brokparasitsteklar som ger sig på ekstyltmalen, och de livnär sig mycket på nektar från flockblommiga växter. Man kan plantera ut dessa i närheten av sina ekar. Detta gör att steklarna inte behöver flyga långa sträckor mellan sina matställen och sina värddjur, och således blir själva parasiteringen mer effektiv. Några exempel på lämpliga växter är Hundkäx, Strätta och Hårkörvel. Man kan även odla morötter eller fänkål i sin trädgård.
Utöver detta gynnas malens fiender framför allt av mer naturliga miljöer. Om man ser till att naturen i bebyggda områden länkas samman med naturområdena utanför, så ökar den biologiska mångfalden. Det kommer då förekomma fler arter som lever på malen, eller som konkurrerar med den. Man kan t.ex. spara blommor och högt gräs i utkanten av sin trädgård, undvika att använda bekämpningsmedel utomhus, samt se till att det finns buskar, blommor och annan vegetation runt omkring sina hus.
Under hösten 2018 har Värmdö kommun genomfört en kulturmiljöinventering av utvalda delar av riksintresseområdet i centrala Gustavsberg där Höjdhagen ingår.
”Gustavsbergs riksintresse utgör med sina tydliga årsringar en unik miljö genom att varje bebyggelseområde är tydligt läsbart från respektive byggnadsepok. Det är få orter i Sverige som är så konsekvent planerade och genomförda under 1930, -40 och -50-talet. Gustavsbergs fabriker och dess historia med Sveriges mest namnkunniga formgivare är värdefullt ur ett nationellt perspektiv.”
För oss i Höjdhagen är det givetvis värdefullt med en uppdaterad dokumentation som förklarar och förtydligar vad som är speciellt och värdefullt med vårt område. Den nya inventeringen behandlar Höjdhagen som helhet i början av avsnittet 4.9 och på sidorna 226 -304 presenteras varje enskilt hus i området med bild och text.
Östra Ekedal 1:139 – GRÖN KLASS – Högt kulturhistoriskt värde Motivering Karaktäristisk och välbevarad byggnad från byggnadstiden, tidstypisk i sin enkla utformning genom material och färgsättning. Tillhörande tomt med träd och eventuella stenhällar bidrar till karaktären och det kulturhistoriska värdet och berättar bland annat om byggnadens medvetna placering i förhållande till befintligt landskap. Avsaknaden av omgärdande staket och häckar ger en öppen karaktär på området som del av den befintliga kuperade skärgårdsnaturen.
Karaktär och bevarandevärda detaljer: -Volym, skala och svag takvinkel -Stående locklistpanel -Fönster, dörrar och skärmtak ursprungliga för byggnaden -Färgsättningen med faluröd fasad med vitmålade fönster och takbrädor, grönmålade källarfönster -Spaljé vid uteplats där ursprunglig förkommer -Tomt utan omgärdande staket eller häck -Äldre träd och buskar
Inom riksintresseområdet har Värmdö kommun låtit genomföra en inventering av den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen. Bebyggelsens kulturhistoriska värde graderas i tre klasser; mycket högt värde, högt värde och visst kulturhistoriskt värde som representeras av färgerna blått, grönt och gult.
Föreningen har nyligen blivit kontaktade av företaget JM som äger mycket av marken som omger Höjdhagen, marken där vägarna i området går och våra gemensamma grönytor. I princip all den mark som när området byggdes tillhörde Gustavsbergs Porslinsfabrik och kunde användas fritt av de boende.
JM har via mail ställt frågan till föreningen om vi har möjlighet att vara ansvariga för besiktning och underhåll av lekplats och lekredskap på ”lilla lekplatsen” i korsningen Tvärvägen // Gamla vägen (nära Tjärnstigen). Men med föreningens begränsade ekonomi har styrelsen bedömt att det ansvaret inte är möjligt att åta sig.
Eftersom det då saknas en ansvarig part har JM nu bett föreningen att ta bort de lekredskap som finns på platsen. Med det här meddelandet vill vi nu uppmana er, medlemmar och icke medlemmar i föreningen, som ställt dit saker att ta hem dem igen. Annars finns risk att de försvinner genom JMs försorg.
Snart är det årsmöte i Gustavsbergs Vägförening. Alla fastighetsägare i Höjdhagen och flera andra områden i Gustavsberg är medlemmar i vägsamfälligheten som sköts av Gustavsbergs Vägförening. Trafikmiljön i Höjdhagen är ett av de områden där Villaägareföreningen jobbar aktivt. Ett sätt att påverka är via motioner till stämman. Ett annat sätt är att som medlem delta i stämman och rösta för eller emot inskickade motioner.
Samfälligheten Gustavsbergs Vägförening ansvarar för skötsel av vägarna i Höjdhagen och stora delar av Gustavsberg. Alla berörda fastighetsägare är medlemmar och betalar en årsavgift och har rösträtt på årsstämman. På stämman utses styrelse och andra förtroendeposter, man behandlar förslag från styrelsen och eventuella motioner som skickats in från medlemmarna. Besök gärna Vägföreningens hemsida.
Så har du åsikter eller frågor om vår trafikmiljö; hastighetsbegränsningar, fartgupp eller andra åtgärder så är årsstämman rätt forum för det!
Nu finns föreningens Årsbrev för 2018-2019 här på hemsidan. En kort sammanfattning från oss i styrelsen om vad som hänt under 2018 och dessutom lite idéer och tankar om vad vi tänker oss för 2019.
Längst ned på sidan kan du läsa föreningens kalender för 2019!
Lördag 27 april är det Vårsamling med korvgrillning och en gemensam städning i närområdet. Kom och träffa alla övervintrade grannar och eventuella nykomlingar som dyker upp. Sedan är det fritt fram att gå med på vår guidade visning av Höjdhagen. Medlemmar, blivande medlemmar såväl som en intresserad allmänhet är alla hjärtligt välkomna!
Vårsamling startar vid ”lilla lekplatsen” kl 10.
Guidade visningen startar vid tennisbanan kl 14. Mer info kommer i april!
Höjdhagens Dag lördag 24 augusti – Du minns väl vår roliga loppmarknad förra året – den fortsätter vi med även i år!
Har du andra idéer är du välkommen att höra av dig med förslag!
Vi ordnar som vanligt med guidad rundtur i Höjdhagen för den som vill lära sig mer om området och som alltid gemensam middag och fest på Höjdhagsvägen från kl 18. Vi ses!
Årsmöte torsdag 26 september kl 19 – information om plats för mötet, lediga styrelseposter och dagordning för mötet kommer under sommaren.
Snart är det årsmöte i Gustavsbergs Vägförening. Alla fastighetsägare i Höjdhagen och flera andra områden i Gustavsberg är medlemmar i vägsamfälligheten som sköts av Gustavsbergs Vägförening. Trafikmiljön i Höjdhagen är ett av de områden där Villaägareföreningen jobbar aktivt. Ett sätt att påverka är via motioner till stämman. Sista dagen för att lämna in motioner är 31 januari. Besök gärna Vägföreningens hemsida för att läsa hur du skickar in en motion!
Samfälligheten Gustavsbergs Vägförening ansvarar för skötsel av vägarna i Höjdhagen och stora delar av Gustavsberg. Alla berörda fastighetsägare är medlemmar och betalar en årsavgift och har rösträtt på årsstämman. På stämman utses styrelse och andra förtroendeposter, man behandlar förslag från styrelsen och eventuella motioner som skickats in från medlemmarna. Besök gärna Vägföreningens hemsida.
Att delta i Open House Stockholm var ett nytt evenemang för året och vi kan konstatera att det blev en intensiv helg med intresserade besökare och många trevliga möten.
Varmt tack till vår initativtagare och projektledare Camilla Knobe på för allt nedlagt arbete . Tack till Eva Kai-Larsen som så vänligt visade upp sin vackra vinkelbod för två grupper av föranmälda besökare. Tack Andreas Engberg som stod för den guidade utomhusvisningen med en beskrivning av Höjdhagens historia och sammanhang med Gustavsbergs Porslinsfabrik, Kooperativa Förbundet och vår arkitekt och områdets skapare Olof ”Thun-Olle” Thunström.
Tack också alla boende och engagerade medlemmar som hjälpt oss med planering och genomförandet, inte minst Johan, Rutger, Roland, Peter och Caroline!
Vi hoppas så klart kunna delta i Open House även 2019!
