Höjdhagen i centrala Gustavsberg är ett bostadsområde med ett åttiotal små faluröda funkishus – omsorgsfullt inplacerade mellan skärgårdstallar, berghällar och gamla ekar. Området byggdes i slutet av 1930-talet och början av 1940-talet och utgör en spännande mix mellan den traditionella svenska faluröda stugan och funkisens mer strikta formspråk.

Både stadsplanen och de speciella husen i Höjdhagen är ritade av arkitekten Olof Thunström (även kallad Thun-Olle), på uppdrag av Kooperativa Förbundet som då ägde Gustavsbergs Porslinsfabrik. Området byggdes i natursköna hagmarker som också gav namnet
Höjdhagen.

Thun-Olle ansåg att hus skulle ritas och byggas med stor anpassning till naturen på platsen. Alla våra hus är också noga utplacerade mellan stenhällar och stora träd. Av samma anledning var tomterna
inte heller tänkta att skiljas av med häck eller staket. Landskapet mellan husen skulle upplevas som en helhet och inte som många små tomter. De stora tallar, ekar och björk som fanns fick stå kvar
och utgör än idag en mycket viktig del av Höjdhagens unika karaktär.

Husen byggdes för de anställda vid Porslinsfabriken och hyrdes ut till både arbetare och tjänstemän. När de första hyresgästerna flyttade in fick de fruktträd och bärbuskar att plantera vid sina hus.
Många fruktträd finns kvar än idag och ger både värdefull skugga under sommaren och rikligt med frukt om hösten.

Husen är alla byggda i vinkel med entré och en solig terrass i sydväst. Formen står i kontrast till husets traditionella färger.
Den faluröda träfasaden är dock utan knutar och med smala fönstersnickerier i vitt. Överst ligger ett enkelt, lågt vinklat
papptak. Höjdhagen är med andra ord en ovanligt lyckad korsning av en traditionell röd stuga och ett modernt funkishus från
40-talet. Husen byggdes ursprungligen med bara två rum och kök, men var också förberedda för att förlängas åt väster.

Längs Tjärnstigen byggdes senare också större tjänstemannavillor med liknande utseende.
Bruksorten Gustavsberg är klassad som en kulturmiljö av riksintresse där Porslinsfabrikens arbetarbostäder från olika epoker utgör en viktig del. För oss som bor här idag innebär det att både området som helhet och de enskilda husen inte får ändras eller förvanskas. Nya tillägg ska på bästa sätt smälta in och bidra till helheten och kulturmiljön. Det är därför viktigt att alltid kontakta kommunen för att se vad som gäller för just dina byggplaner.

Höjdhagens Villaägareförening grundades 2015 och här finns ett stort utrymme för nya intiativ och idéer. Sedan starten bevakar vi trafikfrågor gentemot kommunen, vägföreningen och markägaren. Byggplaner i närheten av Höjdhagen intresserar oss givetvis.

En rolig tradition som vi också för vidare är Höjdhagens dag i augusti med aktiviteter och gemensam fest på kvällen.

Men viktigast av allt är nog ändå arbetet med att sprida kunskapen om att vårt område Höjdhagen är unikt i sitt slag och en fantastisk plats att leva och bo på.

När du flyttar in i Höjdhagen är du välkommen att bli medlem i Höjdhagens villaägareförening. Det som föreningen strävar efter är:

• att sammanföra villaägare i Höjdhagen för samråd och uppgifter kring gemensamma angelägenheter
• att verka för en god boendemiljö och trafikmiljö i och kring Höjdhagen
• att värna området Höjdhagens kvalité som fortsatt kulturhistoriskt riks- och lokalintresse
• att värna Höjdhagens unika arkitektur, bebyggelse och naturvärden
• att gentemot myndigheter, kommun, vägförening och trafikbolag verka i villaägarnas intresse

Ladda gärna ned vår folder om området och föreningen – eller läs mer här på vår hemsida!

Aktuella nyheter finns på vår sida på Facebook – där finns även grupp man kan gå med i om man har anknytning till Höjdhagen.